Jag tycker inte jag är den som skryter särskillt mycket när det kommer till min lilla illbatting till son. Tvärtom så känns det som om jag mest gnäller om hur jobbig han är att ha att göra med, och så kan vi ju inte ha det! 

 

Något som Igor är riktigt grym på (för sin ålder) är att sparka och kasta boll. Konstigt vore väl annat, när han hållit på och tränat flera timmar varje dag i över ett år. Just nu är han helt inne på att kasta bollen högt upp i luften, börjar bli duktig på att fånga bollen när en kastar till honom, driver bollen med fötter och kan "passa" bollen, och så vill han ofta sitta ner och ha någon som rullar bollen till honom och så kastar han tillbaka den. 

 

Han har ju både handboll - och fotbollsspelare i familjen/släkten, mig själv inberäknad. Spelade fr.om jag var 6år t.om jag var 15år, och innan jag slutade så hann vårt lag vinna St. Erikskuppen (div 1)... Missförstå mig inte, jag har inga drömmar om att Igor skall bli fotbollsproffs. Tvärtom. Men det är klart han har fått sitt fina bollsinne från min sida av släkten... och nu blev det skryt om sig själv istället. Bra jobbat. 

 

Tog lite kort på bollungen när han härjade med pappa sin i eftermiddags;