Vad har jag gjort sedan jag senast bloggade? Ja, jag har väl sovit och kollat film, typ. Hamnade i någon sorts mental och fysisk svacka men kände mig utvilad idag iaf. Till skillnad från Igor som vaknade med feber och ett djävla humör. Skrek väl en timme eller något, och hade väldigt höga krav på sina smörgåsar. Skulle ha spenat på dem helt plötsligt. Inte mig emot, men det var lite svårt att gissa sig till medan han låg och skrek på golvet.
Vi har varit ute hela dagen fram till nu, och jag märkte rätt tydligt att Tolstoj var understimulerad. När jag riktade min uppmärksamhet mot Igor så hörde jag honom skälla. Han skällde ett par gånger på en granne (vilket han gör kanske 1 gång på 100) som gick förbi med sin hund, inget vaktskall ens, utan ett ljusare "hej vad kul!" skall, och efter det skulle han ner mot vägen och kolla läget på närmare håll! Slog dövarat till och jag fick rusa efter honom och ryta till för att han skulle stanna precis när han hade nått vägen. DÅ först kom han! Fjäskandes med viftande svans också.
Jag sade förlåt till grannen, (som jag aldrig sett förut, så det kanske var någon på besök) vilken muttrade något tillbaka, men dennes hund verkade glad iaf. Så den hade Tolstoj inte gjort arg eller rädd. Nä, det var vi människor som var arga, eller, jag var väl mest besviken på att han tänkte springa ner och hälsa trots att han visste att det var totalförbjudet. Så pinsamt! Och oväntat! Har aldrig känt att jag behövt vara orolig över något sådant när vi varit på tomten dessa år vi har bott här. Det har liksom aldrig hänt. Kanske löpte hunden? Men som sagt, har han tråkigt så blir det bus. Vilket också gör mig påmind om att jag måste vara mer noggrann med linan när jag kan ana att han är uttråkad. och än mer glad över att vi snart har staket runt tomten. För fan för att vara den i byn som har en hund som alla avskyr. Något en har lyckats undvika fram till nu trots många dåliga hundmöten under promenaderna genom åren. Då är han iofs inte den enda som har betett sig tvivelaktgt, men tänk den dagen då alla slutar hälsa glatt för att en har en hund som gör satyg hela tiden. Nä, den grannen vill jag inte vara. Jag tycker om att grannarna hälsar glatt på oss.
Med tanke på detta så slängde jag på Tolstoj dragselet, satte en glass i handen på Igor och så begav vi oss iväg på lite vagndrag. Tolstoj hade ett koncentrationsspann som en bäver på amfetamin ungerfär, så att posera fick han göra först mot slutet, så det blev till att han fick springa mycket med vagnen, vilket i sin tur innebar att jag fick springa än mer för att få några kort. Men några hann jag med iaf, och så blev Tolstoj ordentligt trött också i värmen. Speciellt efter att han fått dra på ängen/åkern
Vilken lyx ändå för Igor att ha en egen draghund, hade man haft en Tolstoj som ung hade man ju varit överlycklig!