Rainbow Arch Over Clouds

Filmrecension - Tracks (2013)

 
 
När en ser en riktigt bra film om kärleken till en hund, och betydelsen utav att ha en hund vid sin sida under stora prövningar, ja, då måste den filmen få en plats här på bloggen.
 
På ytan så må Tracks vara simpel filmatisering om ett tillsynes rätt lökigt litet äventyr. Baserad på Robyn Davidsson memoarer berättas här en historia om Robyns nio månaders vandring tillsammans med fyra kameler och sin hund Diggity. Motivet till varför hon beger sig iväg på denna vandring är först rätt oklart, men det visar sig snart att vandringen i sig är sekundär till den isolering hon söker från mänsklig kontakt. Något som dock verkar vara omöjligt att få, trots att hon befinner sig i de mest öde landskap. Ibland finner hon dock sällskap av andra människor till nöje, men ibland så går det henne minst sagt på nerverna. Och i grund och botten så handlar det om att hon helt enkelt inte klarar av människor som inte förstår henne. Vilket leder mig in på detta citat från filmen:
 
"Animal lovers, especially female ones, are often accused of being neurotic and unable to relate successfully to other human beings. More often than not, those pointing the finger have never had a pet. It seems to me the universe gave us three things to make life bearable. Hope, jokes and dogs. But the greatest of these gifts was dogs."
 
Dessa rader är rätt talande för filmen, och kanske också för "galna hundmänniskor" i stort(?) och hur "vi" blir bemötta. För även fastän detta inte på något sätt är en typisk "hundfilm" så är Robyns relation till sin hund en stor del utav filmen. Det är hennes hund som ger henne trygghet, tröst och glädje. Hunden Diggity fyller nästan Robyns alla fysiska och mentala behov under den ensamma vandringen. För vad mer behöver en än en hund vid sin sida, lite käk och vatten och någonstans att sova? Jo, det finns såklart några andra behov som behöver uppfyllas, och det blir också tydligt i Tracks, utan att vikten av uten hund i ens liv förringas.

Tracks har inte bara en huvudkaraktär som är lätt att identifiera sig med, utan också ett otroligt vackert foto, vilket gör denna annars rätt typiska film blev till en vacker och stark upplevelse. Ett måste för varenda hundälskare, och kamelälskare också för den delen. Sedan så kan en såklart diskutera om det är vettigt, som så pass oerfaren, att dra med hund och kameler på en sådan farlig vandring. Men jag väljer att bortse från det för stunden.