Musikaler i alfabetisk ordning A - N
Vi börjar med A - N, som rubriken förtäljer.
Mycket nöje!
C - CANNIBAL THE MUSICAL
Följ med den hurtiga kannibalen Alfred Packer och en grupp intet ont anande guldgrävarpionjärer in i Colorados klippiga berg. Allt flyter på i godan ro tills Packer blir hungrig. Med en till synes omättlig aptit börjar han kalasa på sina följeslagare medan han glatt sjunger sina förfäders gamla visor. Alfred Packer är den ende mannen i amerikansk historia som blivit dömd för kannibalism. Filmen försöker lösa den stora gåtan från 1874. Vem åt vem? Från männen bakom South Park.Ja, ni läser rätt. Trey Parker och Matt Stone har skapat denna lilla pärla genom TROMA. De spelar självklart huvudrollerna själva och det är självklart också väldigt roligt. Musikalnumrerna håller dock självklart tvivelaktig kvalité rent musikaliskt, men roliga är de och de har tagit till vara på hur opassande det faktiskt är att brista ut i sång i tid och otid. Speciellt i låten "let's build a snowman".
Det enda direkt dåliga jag har att säga om filmen är att den är väldigt blod och äckellös för att vara en kannibalfilm, och inte allra minst för att vara släppt genom TROMA. Så är det hela självklart oerhört fånigt och tramsigt, trots detta kan jag inte låta bli att charmas. Låtexempel: Let's Build a Snowman
BETYG 4/5
D - DANCER IN THE DARK
Handlingen i "Dancer in the dark" tilldrar sig i mitten av 60-talet. Selma, spelad av den isländska popstjärnan Björk, drömmer sig bort från vardagen med hjälp av dans och musik. Men när hon blir bestulen på sina sparpengar, ställs allt på sin spets.En förutsättning för att gilla denna är nog att man måste gilla Björk, samtidigt kan man nog lätt bli besviken på musiken om man väl gillar hennes musik annars. Jag är ingen jättefan av Björk, men gillar henne, så jag är nog precis rätt målgrupp för musiknumrerna i denna. För trots att den har andra bra egenskaper, som en härlig atmosfär trots dysterheten och allmänt bra regi av fina Lars von Trier (som förtjänar ett helt eget filmblogginlägg), så tycker jag dock att det är musiken som håller filmen uppe. Handlingen är nämligen allt för förutsägbar och det blir nästan lite tråkigt att man redan i början redan tyckt synd om Björks karaktär tillräckligt för att räcka filmen igenom.
Låtexempel: In the Musicals
BETYG 3/5
D - DONG (Hålet)
V
attnet öser ner över Taiwan och bittra stunder av insikt sköljer över lägenhetsinvånarna i ett fattigt område i staden. Ett mystiskt virus sprider av epidemiska proportioner sprider sig nämligen över staden, och genom ett hål i sitt lägenhetsgolv så följer och fascineras en man av en kvinna som drömmer sig bort genom dans och sång.Tsai Ming-liang ligger lite märkligt nog bakom denna minst sagt lite märkliga film. Musikalnumrena består alla av låtar sjungna av en 50-talsartist från Hong Kong vid namn Grace Chang, och de är minst sagt charmanta, och är så också meningen att vara i kontrast till den dystra värld de befinner sig i. En färgklick i den gråa dystopiska vardagen.
Låtexempel: Achoo Cha Cha
BETYG 4/5
H - HAIR
Musikal
om en kille som kommer från landet och ska rycka in i lumpen. Han träffar på ett gäng hippies med långt hår.Ja, den introduktionen till filmen är ganska så klockren, mer behövs egentligen inte sägas.
Detta är min absoluta favoritmusikal och faktiskt en av mina absoluta favoritfilmer, och det känns oerhört fånigt att erkänna det. Musikalnumrerna håller för det första så pass hög klass att det är svårt att värja sig. Just denna film med helt rätt skådespelare slår nog varenda uppsättning som har gjorts. En på sin tid också väldigt kontroversiell fim i staterna, inte bara för att den kritiserar Vietnam-kriget, utan också synen på "rasöverskridande" kärlek och att droger var vägen till instikt och lycka. En tidsenlig/typisk djävla hippiefilm helt enkelt. Jag vet inte hur många gånger jag sett filmen, och jag gråter varje gång när man skall "låta solskenet komma in" i slutet. Jag som sällan bölar. Galet.
Låtexempel: Walking in Space
BETYG 5/5
J - JESUS CHRIST SUPERSTAR (1973)
Filmatiseringen av Andrew Lloyd Webbers berömda rockopera om de sista dagarna i Jesu liv. Ett gäng hippies åker ut till öknen och dramatiserar Jesus liv och död med hjälp av musik. Judas är svart och bitter, med all rätt. Och budskapet går inte att missa. Denna musikal kräver verkligen att man är med på noterna när det kommer till musiken, för det sjungs mest hela tiden, och ja, ibland blir det kanske lite fånigt. Men Jesus Christ Superstar anses inte vara musikalerna musikal av många för intet. Och precis som Hair så är det en musikal av sin tid. Klart ett måste för alla musikalälskare, agnostiker/ateister och insiktsfulla religiösa.
Jag hade helt klart kunnat gilla denna lika mycket som Hair, men det gör jag tyvärr inte, och jag har svårt att sätta ett betyg. Har velat mellan en trea och fyra på filmtipset.se enda sedan jag såg den.
Låtexempel: Heaven on Their Minds
BETYG 3/5
N - Nightmare Before Christmas
Animer
ad musikal om Jack Skellington, pumpornas konung, som tröttnar på Halloween och i stället vill ta sig an julfirandet - omedveten om att han kanske inte är så lämplig som tomte... Producerad av Tim Burton.Ingen kan få en på sådan mysigt mesgoth-humör som en Tim Burton-film, och även om han "bara" är producenten bakom denna lilla musikalpärla släppt med hjälp av Disney (huga) så osar den Burton. Inte allra minst för att hans vapendragare Danny Elfman står bakom musik och lånar också ut sin röst till Jack Skellington. Detta är sonika bra. Riktigt bra t.om. Med riktigt snygga animationer så lyckas den förmedla en känsla som faller både julhatare och julälskare i smaken.
Låtexempel: Jack's Lament
BETYG 4/5