Rainbow Arch Over Clouds

Premiärtur med pawtrekkern

Vi har varit i Stockholm några dagar, och när vi kom hem så fortsatte byggandet. Det byggs och byggs och byggs, men än är inte hundkojan färdig. Alla väggar är dock uppe, vilket har resulterat i att vi märkt att inte virket riktigt räcker till till taket...

... MEN SKIT I DET! För jag har varit ute på min premiärtur med kickbiken nu. Fick nämligen be om lite monteringshjälp och så fort den var klar så kickade jag mig iväg i skymningen. Planen var att prova utan hund först, men eftersom jag bara har Tolstoj här för tillfället så vågade jag mig på att köra med honom det första jag gjorde. 

För ett par år sedan så gick jag en liten heldagskurs i barmarksdrag, och den dagen så drog inte Tolstoj utan en hare. Jag antar att det var för att han var mer fokuserad på alla hundarna som var med på kursen än på att göra något som jag var mycket mer intresserad av, men idag var det som om han inte gjort annat än att dra... vilket han iofs knappt har gjort, men då mest med skakel då... 

Som ni märker så är jag mer än nöjd med premiärturen, och jag är så glad i pawtrekken. Visst, man får inte mycket rull gratis när man skall kicka igång den, men det kan ju vara så att däcken behövs pumpas upp lite till också. Eventuellt så kan mina ben behövas pumpas upp de med.

Detta är bilden som bjuds på idag, så återkommer jag med ett stort inlägg om hundkojebyggandet med massa bilder, när det projektet är klart. Vilket det bör vara snart:

 
Ps: Han må vara stor, men han ser ut att vara större än kickbiken på bilden, vilket han är långt ifrån att vara. Haha. 

The rise of the hundkoja

Denna veckan alltså. Vi blir "våldgästade", vi bygger, vi slänger pengar omkring oss och det är ett jädrans promenerande. Men vi fokuserar på byggandet, tycker jag, och att bara få hit byggmaterial har ju varit en historia i sig. En livsfarlig historia, en bråkig historia, samt en dyr historia (inte virket i sig).

Men virket är här, och byggandet har inletts. Vi satte igång med kojan först och så slänger vi upp själva inhängnaden sen, men innan kojan, och trallen den skall stå på, kunde byggas, så var det till att riva förra ägarens bygge. Riva riva, bära bära, riva riva... och så var en hel dag borta.

Nu har vi kommit så långt att själva däcket och det isolerade golvet är klart. Jag har mest skruvat (fan vad med skruv det går åt) men det tycker jag är bra nog.  Jag är ju trots allt främst planeraren och arkitekten.i byggprojektet (intalar jag mig själv). Här är en bild på hur det såg ut precis innan det packades ihop för dagen:

 
Jag vet inte om det förmedlas hur stort det faktiskt kommer att bli, men själva hundhuset kommer bli 3m långt, 1,3m djupt och ca 90cm högt (inne). Varför så stort, undrar ni kanske? Jo, för det ska få plats 3 stora hundar. Allt virke har gått på ca 4500kr, men så har vi märkt att det behövs lite mer osb-skivor, och jag köpte massa mer skruv idag med. 

Imorgon bitti åker hela familjen, minus Juno, till Sthlm för några dagar. Då tar byggandet en paus, men när vi kommer hem så sätts det inte bara igång att byggas hundkoja igen, utan jag ska också bygga ihop min pawtrekker som anländer imorgon! Jag fick mejla leverantörerna då det tog sådan tid, och deras svar och ursäkt hamnade i min skräppost, så det var en trevlig överraskning nu under kvällen, då det fortfarande står på hemsidan att min order "is processeing". 
 
 



 

"För bra"

 
Jag har försökt att komma iväg och springa med hundarna en gång i veckan i snart ett år nu. Ibland har det bara blivit en gång i månaden, ibland fler än en gång i veckan. Ibland springer vi långt, ibland springer vi bara en kilometer. Ibland springer vi jättesnabbt, ibland joggar vi bara. Allt har berott lite på hur jag mår, men varje gång vi varit iväg så har det alltid varit roligt. Och en av anledningarna till att det är roligt är att de lyssnar på mig tillräckligt bra för att jag skall känna mig trygg nog att inte ramla pladask när vi de drar mig när vi springer. Visst, de har kanske inte stannat så fort jag har hojtat till, men de har alltid saktat ner farten iaf. 
 
Men idag blev det fan i mig kaos. Jag vet inte om det var en kombination av att de hade fått vittring på något i vinden (blåser rätt mycket) och att det var ny dragutrustning, eller om de hade fått en smärre hjärnblödning bådatvå, men de saktade inte ens ner när jag kände att det gick på tok för fort. Hann prova alla ord jag kom på innan jag tillslut blev så rädd att jag lyckades skrämma dem till att stanna. Båda kom och "sa förlåt" medan jag satt och försökte samla mig, och efter det hade jag ingen lust att ens gå en promenad med dem. Men det gjorde jag. Och vi sprang lite till, och joggade lite till. Vilket på något sätt också kändes nödvändigt då jag inte ville att de skulle tro att de inte fick dra i full fart i sina nya selar. Plus att jag själv hade "nya" skor (ja, jag handlar begagnade skor), då jag fram tills nu inte haft några andra skor att springa i än vanliga converse och liknande tygskor. 
 
 
Och låt oss prata väder: I tre dagar i sträck så har man vaknat upp och det har varit regn i luften och rätt så behaglig temperatur. Dessa tre dagar så har jag förberett mig för att himlen skall öppna sig, och packat med saker för detta och passat på att bege mig iväg och göra fysiskt ansträngande saker. Nu, tre dagar i sträck, så har solen tittat fram och åstadkommit tropisk kvav hetta när man är mitt i denna fysiskt ansträngande syssla. I söndags var det långpromenad till skogs, igår var det att packa på virke till hundgårds- och hundhus-bygget, samt åka iväg till tippen med massa bråte som låg på tomten. Och idag så var det en canicross-runda. 
 
Jag var beredd på regn idag, och det började mycket riktigt regna. Fan vad skönt, tänkte jag, som hade hunnit bli ordentligt varm och svettig. Men jag tror inte ens det hann dugga i en minut innan vädret blev till strålande solsken. Vi höll på att förgås! Så jag hittade ett ställe att vattna hundarna, och sen fick jag i princip dra dem hem istället för tvärtom. Tolstoj har precis slutat flåsa, men Juno kyler ju ner sig snabbare hon. 
 
Detta kan ju vara ett tecken på att jag borde börja bli bättre på att motionera hundarna sent om kvällen/natten istället, som alla vettiga människor med hundar som lätt blir varma. Men jag kan inte lova att jag inte gör ett försök till en molnig och blåsig dag som denna.