Rainbow Arch Over Clouds

Medvind / Motvind

Jag begav mig mot dödens sjö. En chansning. Kanske skulle kadavrerna ligga kvar guppandes vid strandkanten? Men som tur var så var så inte fallet. Däremot så fegade jag och lät Tolstoj och Juno vara fast i varandra, vilket innebär att de lyssnade på varenda inkallning och höll koll på varandra. Vilket i sin tur innebar att de var väldigt lätta att ha att göra med, vilket passade bra då Igor var med. Och Igor alltså. Vilken tokunge. Så glad i allt hundarna tar för sig. Om det nu är att bajsa, bada, bita på varandra eller springa som tokar.
 
Jag känner mig som en seg kola i kropp och knopp, så jag vet inte vad som hände med inställningarna på kameran, och den där vagnen kändes omöjlig att putta framåt bitvis. Inte hjälpte det att det blåste halv storm ute heller, vilket också fick Igor att tröttna på att vara vid vattnet. Ganska bra tajmat dock, för hundarna hade också börjat tröttnat på att vara där. De började till och med posera helt självmant! Jag som hade försökt att få med alla tre lite snyggt flera gånger, men det var alltid någon som strulade. Var det inte Tolstoj så var det Igor (observera hur jag inte nämnde Juno, hon var duktigast idag).
 
 
 

Lite tabletter och en extrahund

Idag har jag varit hos läkaren och fått det bekräftat att jag borde börja ta en runda med ångestdämpade tabletter om dagarna, plus att de tog 6 rör med blod från mig för att se om jag inte har någon brist på något, och för att se om jag inte skall höja dosen levaxin. Blodprovtagningen resulterade i mitt livs första ordentliga blodtrycksfall, vilket var en rätt obehaglig upplevelse. Men de tog bra hand om mig och det gick över fort, och överlag så känns det hela bra. Bra att ha människor i sin närhet som ser till att det blir av att en kommer iväg på riktigt, istället för att bara gå till vårdcentralen med enskilda symptom.
 
Med det sagt (för den här gången), så har jag Juno här sedan i eftermiddags och fram till imorgon eftermiddag, medan hennes matte är och planterar träd och övernattar i skogen. Jag, Tolstoj och Igor är mycket glada över det arrengemanget, och jag hoppas att Juno är nöjd med det med. Det verkar som det iaf, även fastän det inte blir några direkta äventyr idag. Nä, de har fått nöja sig med att busa inomhus och få kortare promenader. Och bus har det blivit. Lite lugnare än vanligt ändå, faktiskt.Vilket jag tror beror på att Igor vill vara med och busa hela tiden, vilket både jag och hundarna tycker är en dålig idé. De slutar sonika att leka med varandra när jag säger till Igor att sluta störa dem, och i och med det så har jag stört dem mer än vad Igor gjorde. Men små människovalpar skall inte vara med och leka med två 40kgs-hundar på det sättet. Nä, det har blivit mycket film för Igor idag, helt enkelt, så hundarna får vara ifred. Men imorgon skall jag försöka bege mig ut på någon liten utflykt med dem, om vädret tillåter.
 
Lite blandad kvalité på inomhusbilderna. Har inte riktigt fått hum om hur en får så bra bilder som möjligt med den externa lilla blixten, men illustrerar rätt bra vad jag skrivit om iaf. Ibland tror jag allt att han vill vara en hund. 
 
 
 
 
 
 

Det gäller att passa på

Igor är tillbaka hos mig, och på lördag så beger sig alla, förutom Tolstoj, till första anhalten av en resa mot Serbien. Det är inte så mycket utav en semesterresa, tyvärr, men vi skall försöka göra det bästa utav utlandstrippen ändå. Precis som att jag skall göra det bästa utav den tiden vi har kvar här i Småland tillsammans med Tolstoj. Därför kändes det viktigt att komma iväg och gör något extra skoj idag. Och vad tycker Tolstoj är skoj? Jo, att få dra vagnen i full fart, så klart.
 
Det var tur att jag vaknade i ottan, för annars hade det hunnit bli alldeles för varmt innan vi kom iväg på en dragtur. Och tur är också att jag bestämde mig för att vi skulle ta en kort rutt ner mot en liten sjö, för den lilla svalkande pausen behövde Tolstoj. Och nu börjar ju allt det negativa med sommaren göra sig påmint. Det är trist att behöva anpassa aktiviteter utefter värmen, men som tur är så är Tolstoj mycket mer värmetålig med sin kortklippta frisyr.
 
Det var som vanligt supermysigt, och jag förstår inte varför Igor skulle opponera sig mot att åka iväg från första början. Han var en solstråle i vagnen, och jag hade ju lovat honom något gott att smaska på nere vid sjön, vilket han uppskattade när vi väl var där. Knasunge. Grannarnas fina hästar verkade också tycka det var kul att vi var ute på en liten dragtur. Lika nyfikna som vanligt. Och överlag så var det lyckat. Lite för varmt på vägen hem bara, men Tolstoj var långt ifrån utmattad när vi var hemma, trots många långa branta backar. Då var jag desto tröttare som sprang som en tok för att få bilder på ekipaget framifrån med ett fast 80mm-objektiv: