Rainbow Arch Over Clouds

Nog med förhinder, nu bar det iväg igen

 
Igor har haft feber hela natten men mår lite bättre idag ändå, så jag bestämde mig för att han skulle få åka lite hundpulka idag. Det var en vecka sedan sist vi var ute nu. Underlaget har inte varit bra, Igor har varit på förskolan under dagen, eller så har det blåst och snöat. Idag blåste det och snöade det iofs också, men inte alls så kalla och hårda vindar som tidigare, och snön var knappt märkbar då det var så små flingor. Sedan vi kommit in nu så har det dock börjat snöa på rejält, så det var tur att vi kom iväg i bra tid nu under morgonen/förmiddagen. Jag föreställer mig också att det ändå är bra att få lite frisk luft när en är sjuk, bara det inte blir för kallt... Alltså, det fick helt enkelt vara nog nu med alla förhinder. Nu skulle vi helt enkelt ut.   
 
Extra viktigt är det ju med uppvärmning när det kommer till Tolstoj nu när det är vinterkyla ute. Pulkan gled dock som ingenting på bilvägen, så jag kopplade på honom rätt så tidigt ändå, så fick han dra i lugn takt på bilvägen ett tag innan vi svängde av upp mot icke-trafikerad väg. Såklart så hade vi otur med att det var ovanligt mycket trafik på bilvägen. Tre lastbilar och massor med bilar med förare som pratade i mobiltelefon. Blir så nervös. Det är ju snorhalt på vägarna. De saktade iaf in bra allihopa, eller alla utan en av lastbilarna. Kul för Igor att sitta i lastbilsdäckshöjd i hög fart, så mycket för den friska luften. 
 
Vi svängde upp och tog en liten kort runda i den djupa snön och tänkte väl att Tolstoj skulle få jobba lite, men han drog ju som ingenting. Jag kände mig därför tvungen att känna på hur pulkan var att dra, och den gled nästan lika bra som på bilvägen... Jaja, det är ju lite jobbigt att gå i den djupa snön, iaf för mig. Är glad över att jag satte på mig thermobrallorna också och ett bra par skor. Snö i skorna är ju ingen höjdare precis. 
Igor tyckte det var jättekul idag, så jag ångrar inte att vi begav oss iväg i snöblåsten trots att han var krasslig, han orkade dock inte leka utomhus, utan ville in på en gång när vi kom hem. Vi hade ju ändå varit iväg i nästan 1,5h, så det fick duga. 
 
 Något som inte dög var de få kort jag tog på ekipaget i farten framifrån. Fick verkligen inte fokus. Var ju mörkt ute och snöandet störde ju en del också, men ändå. Lite kort har jag iaf: 
 
 
 

När Igor sover...

 
Detta är säkert en vanlig syn för de flesta småbarnsföräldrar: Ens lilla knodd sover sött utan att ha skrikit sig hes, sparkats, slagits och rivits i ett par timmar innan. Utan helt rofyllt så ligger barnet bara där och sover mitt på ljusa dagen. Jag har dock varit med om detta så pass sällan, framförallt dagtid, att jag var tvungen att föreviga det hela. Igor är nämligen lite sjuk, och febern hade fått honom att ge upp nu alldeles nyligen. Kanske är han lite kryare när han vaknar. Kanske är han sitt vilda jag igen tills febern får honom att lugna ner sig igen framåt kvällen. 
 
Jag och Dallan pratar ofta om vilken unge han har varit som spädbarn. Vi har nämligen träffat en del andra småttingar den senaste tiden, och de har ju inte alls varit som Igor. De har kunnat sitta och ligga själva och glo på något, och de har varit nöjda och glada mest hela tiden. De har inte skrikit så fort de inte har kroppskontakt, och de har inte resolut vägrat att bli matade, eller fått panik varje gång det skall sättas på och av kläder eller bytas blöja på. De har somnat utan några större problem, och en del har till och med sovit nästan hela nätterna.
 
Vi är såklart väldigt avundsjuka på detta, men är absolut inte missunnsamma. Vi försöker tänka på att den perioden av Igors liv faktiskt är över, och numera är han oftast en rätt nöjd kille. Visst, han har fortfarande mycket egen vilja och tycker att bada, byta blöja och att sova är världens hemskaste grejer, men han är så mycket roligare att ha att göra med nu än förr. Men visst, nu när han ligger och sover så sött i soffan så önskar en ju såklart att han hade varit mer nöjd med livet som spädbarn också, men det kanske är dags att tänka framåt istället. Samt vara tacksam för att han är frisk... nu är han sjuk visserligen, men ni förstår vad jag menar.
 
 

Tolstojstorm!

Idag så är människovalpen som befarat sjuk, så pass sjuk att han inte har härjat på hela dagen. Inte någon skyhög feber iaf, så en kan ändå njuta mer än att oroas. Det är ju så sällan en verkligen kan ha honom sittandes still i soffan, men visst är det synd om honom också. 
Sedan så piskar snön ner och det har blivit ett ordentligt täcke redan. Helt perfekt att Igor passar på att vara sjuk just idag med andra ord. Förhoppningsvis mår han tillräckligt bra för att vara ute och härja snart, och annars så kan han ju sitta i pulkan och mysa om det inte är för blåsigt. 
 
Tolstoj vill dock mer än gärna härja ute redan nu, så jag har myst ner Igor i soffan två gånger framför barnprogram och sett till så han har fått busa av sig lite iaf, så får han en långpromenad ikväll. Ingen hundträff med andra ord den här torsdagen heller (tyvärr), men det hade kunnat vara värre. Vi är nog rätt nöjda allihop ändå... förutom Igor då såklart, som ligger här och håller på att somna i mitt knä medan jag skriver: