Det har känts helt fantastiskt att ge Tolstoj sin nya mat i skål varje dag den senaste veckan. År av att en fått kämpa med att få upp matintresset öht, och när en fått det genom att låta honom jobba för maten och aldrig få den ur skål, så har en liksom känt att det är nog att han äter med god aptit. Men denna lilla trevliga, lugna och fina utfodringsritual som har blivit är allt bra mysig. Hur han väntar lugnt på maten och att han står (eller ligger) länge vid skålen för att få i sig varje lilla munsbit. Det är ju såhär det skall vara!

 

Att han tycker maten är god finns det alltså inga tvivel om. Sambon har även vågat sig på att smaka och säger att det smakar lite som konserverad skinka. Juno är också lyrisk över den, och får en liten sked blandat med sitt torrfoder varje dag.

 

Om fodret  är 100% bra för honom återstår ju dock att se. Ett av fodren skall t.ex inte beställas mer då jag hade missat att de smaksatte det med purjolök. Varför liksom?! Här har de fina ekologiska ingredienser och så slänger de ner lite hundgift i maten, även om det antagligen är en knappt märkbar mängd... Jaja, hans mage har iaf inte gjort det minsta uppror än om en går efter avföringen, vilken ser bättre ut än någonsin. Men vi får ta i trä, hålla tummarna och tassarna för att det inte dyker upp någon oväntad överkänslighet. Allergin har vi koll på, men så har han känslig mage rent allmänt när det kommer till animalier. Men detta ska nog gå bra, vore ju så tråkigt om det inte gjorde det nu när en verkligen märker hur dessa matstunder gör honom så lycklig.