- Jag har ingen mamma och pappa.

 

Så hade Igor sagt hela dagen hos sin farmor i fredags, ett ställe han  hade spenderat de senaste tio dagarna på. Men nu kände han sig övergiven och saknade oss, så det var ju inte mer än att han fick komma hem, och kommer nu att spendera denna vecka ensam med mig och vovvarna då Dallan är på vidarutbildning.

 

Det kommer bli en slitsam vecka för mig, jag som har fått en remiss till någon specialist inom bipolär sjukdom, jag som dryper av ångest varje vaken sekund. Men vad får en att glömma den där ångesten för ett par timmar? Jo, glada hundar och barn ute i skogen, såklart. För första gången någonsin så fick Tolstoj och Juno hjälpas åt att dra vagnen (och mig) också. Juno är tyvärr helt omöjlig med skakel fortfarande, så jag gjorde någon halvdan lösning med tolklinan, vilken bara fungerade bra om hon smådrog. Tolstoj verkade dock nöjd med den lilla extra draghjälpen och det blev ju bra träning för Juno att ha vagnen bakom sig.

 

Nu kommer resten av dagen bestå av att jag läser någon av alla hundböcker som låg och väntade på mig i köket när jag kom hem. Värsta bästa överraskningen! Och Igor får kolla på barnprogram han medan hundarna sover gott fram till nästa promenad.

 

Blev inte så många bilder då jag hade fullt upp med att jogga och servera fika under picknicken. Lyckades inte fånga dem rusandes i skogen heller, men ett par poseringsbilder blev bra iaf.