Rainbow Arch Over Clouds

Bipolärt

Det är inte bara vädret som har varit åt det bipolära hållet den senaste tiden, utan så även jag. Bokstavligt talat. För 15år utav misstankar verkar nu ha besannats iom att min dos SSRI höjdes. Jag har nämligen fått uppleva hypomani. Alltså tvärtom mot vad jag borde känna på sertralin som skall vara lugnande. 
 
Det har dock gått i etapper varom tre dagar ungefär. Tre dagar utav att vara helt uppe i varv på alla möjliga sätt, och så kraschlandningar, vilket innebär att jag knappt kan ta mig till toaletten på ett par dagar. När jag beskrev detta för min psykolog så sa hon att jag genast skulle trappa ner på SSRI:et och så har jag fått en ny tid till överläkaren, som i sin tur skall skicka mig vidare. Tills dess får jag knapra mer benzo än vad jag egentligen vill. 
 
Så det är så det ser ut nu. Bipolär. Kan nämligen inte vara så mycket annat nu. Jag är både lättad och ångestfylld över detta, såklart. Men jag mår bra nu när jag inte tar så mycket sertralin längre, och jag antar att det bara kan bli bättre framöver. Sedan att man är lite bitter över att så många år har gått till spillo pga att jag varit så svårdiagnostiserad (och därmed inte fått rätt hjälp) går ju inte att hjälpas. Än bittrare är jag över att jag förlorade mitt SGI för några år sedan iom förändringar i studievillkoret, och att en kvinna på försäkringskassan tyckte det var lika bra att jag ansökte om förtidspension, är en annan sak jag måste skriva mer om sen. 
 
Idag känner jag mig relativt normal iaf, och har  hållit igång sedan tidigt på morgonen och har tagit fram kameran för första gången på en månad. Den fick hänga med ut på promenad, såklart, och det är nästan så man kände sig lite ringrostig... plus att både Tolstoj och Juno var rätt bråkiga. Rullade sig i allt möjligt äckligt och tyckte det var trist att posera. Inte hjälpte det att en hare sprang rakt mot oss heller, och att en bålgeting kraschlandade mitt framför oss. Men några bilder kom jag hem med iaf, plus att de inte verkade bry sig om att bli såpade från allt äckel om de fick lite ben efteråt: 
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Sofia:

Ja en diagnos bör ju i alla fall vara en hjälp framåt. Hoppas de hittar en bra behandling. Många med bipolär lever ju ett helt normalt liv trots dalar och toppar. De lär sig hantera detta.

Underbara bilder som vanligt. Älskar våren och fjärillar. Här snöar det :(

Svar: Ja, verkar som om jag kommer bli väl omhändertagen med utbildningar för mig och anhöriga också, så det känns ändå tryggt :)... och tack! Snöade här i förrgår, och frost har det varit på morgonen :P
Terése Bouvier

2 Nicole:

Ville bara skicka en stooooor kram. Och vilka bilder, som alltid. Älskar särskilt den med getingen.

Svar: Tack snälla du :) <3
Terése Bouvier

3 Jossan:

Mm, vet vad du menar med många år som gått till spillo pga svårdiagnostiserad. Är själv bipolär, och fick nyss min diagnos, men hade min första depression när jag var 12... Men bättre sent än aldrig!
Hoppas du får bra hjälp nu, när dom vet din diagnos! :)

Kommentera här: